thomasl.blogg.se

Fråga mig vad jag heter. Jag vet inte. Fråga mig var jag bor. Jag vet inte. Jag är helt lost, men också helt normal. • Mannen i svart såg trött på fången. Sedan rätade han på sig och gick ut. • Han nickade kort åt vakterna på väg ut. De var tysta och allvarliga, som han själv. • Mannen skyndade till sin bil och körde mot hq. Han var inte på gott humör nu. • Han var antiterrorpolis, och han hade jobbat i flera år, med ett enda jäkligt stort fall. • Han var inte särskilt motiverad, men det var inget krav här. Man måste göra sitt jobb. • Om han hade haft några drömmar så hade de nötts bort redan för många år sedan. • Kvar var en praktisk man som levde för sitt jobb, och var beredd att dö patriotiskt.

Jake McCarthy knackade på dörren, och fick svar av en ljus röst. Måste vara en sekreterare. • Det var mycket riktigt en ung kvinna som mötte honom när han kom in. • Han frågade efter chefen på avdelningen, och fick till svar att chefen var den unga kvinnan. • Det gjorde honom lite ställd. Hon måste vara hälften så gammal som han, om inte yngre. • • Han lade band på sina känslor, och slog sig ner där hon anvisade på en stol. • Vad har du fått reda om händelsen? frågade hon. Jag menar alltså alla de hemliga detaljerna. • Jake nickade och började redogöra sakligt för händelserna. Han hade varit där själv, och sett mycket. • Det var delvis därför han hade valt att bli patriot, och ge livet för Uncle Sam. 

Mycket av detaljerna kring dådet hade aldrig avslöjats. Filerna var hemliga, och ingen fick läsa dem. • Jake hade jobbat i representanthuset när det smällde, men mirakulöst nog hade han överlevt utan skador. • Han hade vaknat på sjukhuset, och snart fått höra att alla hade dött utom en man. • Det lät misstänkt, men man hade alltid en designerad överlevare, och idag råkade det vara Ball. • • John Jackson Ball var representant för Texas, och en hängiven republikan, och han var president nu. • Jake hade inte varit överlycklig, men det var okej. Presidenten hade sett till att hämnd utkrävdes. • Det var ingen som tog på sig dådet, men man kunde alltid skylla på någon muslimstat. • Han hade faktiskt startat tre krig för att tillfredsställa hemmaopinionen. Sedan hade man påbörjat själva utredningen. 

Redan då florerade konspirationsteorier om att president Ball själv planerade dådet. Det visade sig inte stämma. • Någon var dock skyldig, och det var inte främmande makt. Svaret visade sig finnas i bomben. • Skurkarna hade grävt en tunnel under huset på kort tid, och satt ner en smutsig bomb. • Det var alltså en bomb som innehöll radioaktiva ämnen. Smällen hade sprängt hela huset i luften. • Man hade antagit att Jake var den enda överlevaren, men man hittade en till i tunneln. • Det var en man, och han verkade vara väldigt förvånad. Militären tog genast hand om honom. • Han hade amnesi, och visste inte vem han var. Det fanns en ledtråd, men ingen bra. • I hans ficka hittades en disk med hemliga data från Dolicorp, landets största företag inom informationsteknik. 

Låg nära till hands att börja på företaget, och se om det var en gammal anställd. • Han kunde vara bitter. Det var känt att Herbert Dolly var en slavdrivare, fastän mycket populär. • Det var lika möjligt att den excentriska miljardären själv var inblandad i fallet, åtminstone på distans. • Herb var ett geni, och han skulle knappast bloda ner händerna när underhuggare kunde göra jobbet. • • Jake hade åkt för att intervjua honom. Som väntat blev det tvärstopp, men Jake kapitulerade inte. • Han och en expert från basen hackade företaget, och fann en hemlig konversation ledd av Herb. De talade om en person som kallades Grävaren, och som tydligen var ett problem för dem. • Det kunde knappast vara någon annan än mannen från tunneln. Dolicorps hela styrelse tycktes vara inblandad. 

Så hade man något att gå på. Det fanns ett motiv också, fast det var svagt. • Dolicorp hade aldrig gått med vinst, utan satsade på att expandera kraftigt, som många nya företag. • De var beroende av bidrag och skattelättnader från regeringen för att överleva. De föredrog republikanska partiet. • Företaget hade i och för sig en grön profil, men de ville ha ett avreglerat samhälle. • • Demokraterna hade velat öka skatterna och stärka facket. Jake trodde inte att det räckte som motiv. • Hans överordnade ville dock att han fortsatte utredningen. Det fanns inget annat företag som hade kapaciteten. Dolicorp tillverkade tunnelborrare, robotar och vapen, och alla möjliga saker som kunde vara användbara i terrorverksamhet. • Jake fortsatte gräva en tid, och fick tillslut napp från en oväntad källa, Herbs första fru. 

Zlata kom från något land i forna Sovjetunionen. Hennes enda talang var att hon var vacker. • Jake visste inte mycket om henne, och han hade aldrig varit särskilt intresserad heller, förrän nu. • Det var hon som sökte upp honom, så han hade inte tid att läsa om henne. • Det visade sig att hon ville erkänna dådet. Inte själva terrorattacken, utan att hon var spion. • • Hon hade sänts av sin regering för att hjärntvätta Herb Dolly, och bygga upp en industri. • Herb uppträdde i media och slog världen med häpnad, men det var hon som var hjärnan. • De kontrollerade honom med ett chip som var långt före sin tid, åtminstone jämfört med väst. • Målet hade varit att bereda väg för en rysk invasion, hur vansinnigt det än kunde låta. 

Vad som pågick nu visste hon inte. Hon hade fått dra sig tillbaka från företaget. • Hon mådde inte så bra, och hade säkert inte många år kvar. Hon fiskade efter sympati. • Jake var skeptisk, men hennes uppgifter verkade stämma. Han visste inte om ryssarna ville spränga huset. • Det var inte otänkbart. Nästa steg var att förhöra Derek Veren, som var Zlatas hemliga efterträdare. • • Först gick han emellertid igenom filerna om Grävaren igen. Det var något misstänkt med Herbs röst. • Teknikerna fann att den var genererad av en dator. Jake undrade om Herb kunde vara död. • Det fanns bara en sak att göra, och det var att åka och tala med honom. • Det var inte lätt att få tillgång till honom, men allt var möjligt med lite motor. 

Precis som Jake annat så hade Herb ersatts av en robot. Det var en otrolig bedrift. • Det borde inte finnas några så avancerade robotar än. Likheten var slående, men den var bara ytlig. • Herb försäkrade om att allt var lugnt, och att alla företagets resurser stod till hans förfogande. • Jake ursäktade sig för att han hade tagit upp tid, och skyndade sig tillbaka till basen. • • Han hade upptäckt en lucka i robotens försvar. Den kunde nämligen inte göra varenda sak själv. • Man måste gå in och fjärrstyra den då och då, och det måste göras av Derek. • Det var svårt att tro att han skulle överlåta det åt någon som kunde fucka upp. • Det visade sig svårt att hacka signalen, men det lyckades tillslut, tack vare en skicklig hackare. 

Jake tog adressen, tog sitt vapen, och satte sig på planet. Det skulle ta några timmar. • Stället låg nära Sioux Falls, mitt ute i ingenstans. Han hade aldrig kunnat föreställa sig det. • Han hyrde en terrängbil och försökte närma sig diskret. Det skulle säkert finnas kameror, och kanske några fällor. • Han kom dock fram säkert. Den lokala polisen hade haft ögonen på stället i flera månader. • • Det verkade vara ett hemligt sjukhus. Jake steg in i ett rum med en stor tank. • Lukten påminde honom om en flyttank full med epsomsalt. Han hörde att någon pratade längre fram. • Han såg en lång man klädd i svart. Han stod vid en skärm och muttrade lågt. • Jake tog fram sin revolver och ropade åt mannen. Denne vände sig om och sköt själv. 

Det var i sista sekunden som Jake dök undan. Mannen var utan tvivel en humanoid robot. • Ingen människa kunde röra sig så. Jake räddades av att alla robotar laggade lite oavsett kvalitet. • Det var inte lätt att beräkna allt i verkliga livet. Gå och springa krävde mycket processorer. • Jake visste att robotar kunde beräkna avancerade rekyler, så han var illa ute om han stannade. • • Just som han tänkte gå hördes en kvinnoröst. Det var Zlata, av alla olägliga jävla tillfällen. • Mannen i svart vände sig om och sköt. Jake tog tillfället i akt och reste sig. • Han kände till hur man gjorde med robotar. Det fanns oftast en öm punkt i nacken. • Roboten föll, men Zlata hade redan blivit skjuten i bröstet. Han visste att hon skulle dö. 

Flyttanken visade sig tillhöra en fiende från förr. Jake kände igen namnet, och blev väldigt förvånad. • Det var ingen mindre än mister Herbert Dolly. Han var inte död, men det var knappt. • Han hade lyckats befria sig från sina bojor, men han hade inte mycket till kropp kvar. • Hustruns manipulation hade gjort honom ohjälpligt sjuk, och alla försök att identifiera farsoten hade misslyckats. • • Han levde ganska gott här i sin egen virtuella verklighet, och härifrån utövade han sin makt. • Presidenten var hans man, och de hade planerat sprängningen tillsammans. Mannen i svart jobbade för regeringen. • Jake gjorde det enda raka, och stängde av maskinen. Sedan körde han tillbaka till Sioux Falls. • På vägen tillbaka insåg han att Grävaren måste vara Derek Velen. Han kunde gott förbli glömd.